På väg till Japan – Linnea berättar
Linnea Höglund Rehn har många järn i elden. Ändå har hon alltid tid att stanna upp och prata och bjuda på ett varmt leende eller varför inte en idé eller en lösning på ett problem. Hon är engagerad utmanarscout, sitter i kårens styrelse och i kårens kommunikationsgrupp och är ledare för våra yngsta scouter.
Till vardags går Linnea på Marina Läroverket i Stocksund och läser marinbiologi. Nyligen var klassen ute på en månadslång resa med skolfartyget Älva. Men nu gäller det att packa om och göra sig redo för Japan och Världsscoutjamboreen. Kårordförande Mariela har ställt några frågor till Linnea.
Hej Linnea, snart är det dags för Japan. Hur känns det så här mindre än en vecka innan avfärd?
-Just nu känns det inte så mycket. Lite spänd är jag men roligt nog var jag mer uppspelt i september då jag fick veta att jag skulle åka. Även i februari/mars var jag mer spänd då jag väntade på förträffen och mina klasskompisar började tagga för att segla med Älva i en månad. Men jag tror att förväntningarna ökar under dagarna innan jag åker.
Kan du berätta lite mer om dig själv och hur länge du varit scout?
-Jag är 17 år och scout har jag varit sedan jag var åtta år. Jag blev scout för att mina föräldrar, mormor och morfar var scouter. Det bara blev så eftersom jag följt med dem på alla aktiviteter sedan jag var jätteliten.
Vad är det som lockar dig till Japan?
-Jag har intresserat mig för asiatisk kultur i sex år nu. Både japansk och koreansk. Jag ser en chans att få uppleva den japanska kulturen genom scouternas gemenskap.
Kan du några bra ord på japanska?
-”Arigatou” betyder tack och ”konnichiwa” betyder hej. De är alltid bra att kunna. ”Watashi wa Linnea” – jag heter Linnea är bra och jag gillar ordet ”Uru” vilket betyder melon. Kanske jag kan få lite vattenmelon där. Även ”itadakimasu” är bra att kunna. Det säger man innan man äter och betyder ungefär tack för maten och nu äter vi.
Å, jag är säker på att du lär dig ännu mer japanska på resan. Men det är väl dyrt att åka? Hur fick du ihop pengarna?
-Min mamma berättade för mig om världsscoutjamboreen tidigt i livet. Jag blev jättebesviken för fyra år sedan då det visade sig att jag var två månader för ung för att åka. Därför sattes ett sparkonto upp då som mamma satte in delar av min månadspeng på och mormor och min släkt satte också in pengar vid jul, födelsedagar och sånt. Dessutom lovade mina föräldrar att betala halva kostnaden för resan.
Du sitter nog och packar just nu…vad kan du inte vara utan på resan?
-Min t-shirt av ylle kan jag inte åka utan. Jag kan lufta den under natten så den blir fräsch till morgonen och det betyder att jag inte behöver ha med så många tröjor, vilket gör att jag får plats med mer mat på hemvägen. Jag turistar nämligen genom att köpa en massa okänd mat som jag tar hem och smakar med mamma. Även mina linser är ett måste så jag slipper ha igenimmade glasögon hela resan på grund av luftfuktigheten.
Önskar dig en fantastisk resa! Är det något du absolut inte får glömma när du åker?
-Kameran! För hur annars ska jag visa kåren och min familj hur vårt fantastiska Japanäventyr blir?